Funderingar
Känner mig vilsen just nu. Vet inte vad jag vill göra med mitt liv alls... Sökte socionom detta år med men kom inte in. Som vanligt, blir bara så frustrerad varje år som jag inte kommer in. I höst ska jag ta högskoleprovet, gjorde det inte i våras pga olika saker men nu ska jag göra det. Fredrik erbjöd sig att ta det också tillsammans med mig, min fina. Så vi ska försöka plugga matte med någon som är duktig på det och sen plugga på allt annat också såklart :)
Det är så himla svårt att veta vad man passar som, jag vill så gärna jobba med barn och ungdomar, hjälpa dom. Jag brinner verkligen för det, men vad och hur ska jag göra för att verkligen komma dit? Söker VARJE år och hamnar alltid som reserv långt bak. Jag känner hur tiden bara går och går, allt fler hinner ta examen och hinner börja jobba med det dom vill och själv så kommer man ingen vart. Jag vet ju vad jag vill bli, men det är för höga antagningspoäng. Jag har jobb som funkar så det är jag glad för, men känner som om man bara trampar på samma ställe hela, hela tiden och det är fruktansvärt jobbigt.
<3 Du kommer att komma dit du vill tillslut. Vägen är inte alltid lätt och man förstår säkert inte förr ens efteråt varför vägen skulle se ut som den gjorde. Men du klarar det! Du har det i dig!